Sista dagen innan flyget hem
Idag har jag uträttat lite ärenden osv som jag behövde göra innan jag åker hem, bland annat plockat på mig sand till Fatme haha.
Sover på Hostel inatt så jag lämnade al-Khurd huset i förmiddags.
Ser fram emot att komma hem till Sverige och Kungälv men samtidigt känns det lite märkligt. Man har liksom blivit van vid att vara borta och van vid kulturen osv.
Nu när jag kommer hem får jag fokusera mer på att dela med mig av mina upplevelser och betraktelser här på västbanken så att folk kan förstå allvaret av Israels övergrepp. Det verkar inte som att alla där hemma fattat att Israel har ockuperat ungefär dubbelt så mycket mark som dom var lovade av FN. Folk verkar inte veta att det bara finns små spillror kvar av palestina och det som finns kvar ändå är under kontroll av Israel. Ofta känns det som att Palestina pekas som boven i konflikten.
Har fått med mig lite material och kartor hem från FN-kontoret också som beskriver situationen ganska bra.
Free Gaza, break the siege
Aktionen hade planerats i två år av internationella och Israeliska aktivister och gick ut på att segla två sycken båtar ifrån Cypern till Gaza lastade med fredsaktivister, journalister och barnhörapparater.
Dom kunde ta sig ända till hamnen i Gaza utan problem och därmed är den 14 månader långa isoleringen av Gaza-remsan bruten. Isoleringen har inneburit att ingen har varit tillåten att varken ta sig in eller ut. Humanitär hjälp har inte fått tillträde. Ingen import av livs- eller drivmedel. Folk har inte fått ta sig ut för att söka läkarhjälp inte ens för allvarliga skador eller sjukdomar.
Läs mer i Arbetarens artikel här.
I och med att isoleringen är bruten kan nu familjer återförenas och människor med allvarliga skador söka läkarhjälp igen!
Läs mer i Free Gaza-rörelsens pressmedelande här.
Och så lite reklam för ISM =)
Snart börjar olivskörden och ISM behöver internationella fredsaktivister till västbanken för att delta och hjälpa till med skörden och skydda palestinska farmare ifrån övergrepp ifrån bosättare och israelisk militär.
Är du sugen att hjälpa till på något sätt och få lära känna palestina och se situationen med egna ögon så är det ett perfekt tillfälle. Alla är välkommna och det finns ingen minimumtid eller så. Gå in och läs mer på ISM-Swedens hemsida om Olivskördskampanjen 2008!
28/8 2008
Idag har jag varit i old city och köpt några souvenirer och t-shirtar och gått till postkontoret och skickat hem lite grejer som palestina sjalar och alla foton jag tagit här nere medan jag varit med i ISM. Så jag inte har några "bevis" på mig när dom söker igenom på flygplatsen. Tänk om dom skulle upptäcka att jag var en "arab-älskare".
I tisdags kväll så var det en liten demonstration i Ni'lin som vi deltog i. Det var efter arbetarna slutat arbetet med att förbereda för apartheid barriären så det fanns inga arbetare där eller soldater som bombarderar oss med tårgas.
Aktionen gick ut på att lägga tillbaka stenar på platsen som dom förbereder för barriären för att bulldozrarna inte ska kunna jobba. Eftersom Israel hyr in en firma som bygger så kostar det för varje timma som bulldozrarna står still. Och har dom 9 stycken bulldozrar som i Ni'lin så blir det minst 9 stycken timlöner att betala ut utan något arbete gjort.
Tanken är att göra det så surt och kostsamt för dom som möjligt och att visa för dom att byinvånarna aldrig tänker ge upp. Att Israel aldrig kan slappna av så länge dom förtrycker det palestinska folket.
Möte med bykommitén
Ikväll var vi på möte med bykommitén här i Ni'lin. Förutom oss från ISM och männen från byn så var det med en grupp Israeliska aktivister som brukar komma till Ni'lin.
Största delen av mötet var på arabiska så jag hängde inte med så jättemycket. Men det handlade om hur man ska utveckla icke-vålds motståndsrörelsen i byn med nya kreativa aktioner för att demonstrera. Tex beslöt man att man ska börja bojkotta Israeliska varor mer.
Lustigt nog så är hyllorna i affärerna i Palestina fulla med Israeliska varor eftersom det blir lite billigare så och även enklare tror jag än att tex importera från egypten eller jordanien.
Men nu ska man försöka få med hela byn på att gemensamt börja bojkotta Israeliska varor eftersom det så klart bidrar till ockupationsmakten. Man kommer börja smått med vissa varor tex juice och så småningom få bort alla Israeliska varor från hyllorna i affärerna.
Det är kul och intressant att se att dom anstränger sig för att hitta nya och kreativa vägar att stoppa murbygget och ockupationen. Det inger hopp.
Lägger till en bild på torget och rådhuset i Ni'lin för att piffa upp bloggen lite!
Läs även andra bloggares åsikter om palestina, ni'lin
Mot Ni'lin
Ska bli skönt att få röra på sig lite, senaste dagarna har jag nästan börjat känna mig apatisk. Man bara sitter här och sitter och ibland blir man serverad mat. Någon gång kanske man går ner till affären på hörnet och köper en läsk eller så.
Det känns inte som att man gör någonting överhuvudtaget men i fredags så insåg jag att bara det att vi sitter här gör väldigt mycket för familjen.
Tex i fredags så gick familjen iväg för att gå till moskén och göra fredagsbönen medan vi satt kvar här vid huset.
Det gör mycket för familjen och gör att dom kan släppa en del oro i vardagslivet i och med att vi finns här vilket är skönt att se.
Säkerhetsvatkerna håller koll på oss och skulle huset stå tomt en stund så dröjer det nog inte länge innan någon är här och bryter sig in. Precis som dom gjorde med andra halvan av huset.
Men som sagt det ska bli skönt med lite omväxling att få komma ut på landsbyggden och att få demonstrera lite och känna sig lite aktiv. Kan låta lite själviskt, jag är ju trots allt här för deras skull, men efter 1,5 vecka behöver jag aktivera mig lite..
Kalla fakta om mellanösternkonflikten
Taget ifrån: http://www.alba.nu/Alba2_02/fakta.html
Israel konfiskerar rutinmässigt land och vägrar betala ut någon som helst kompensation till dem som drabbas.
Annexeringen av östra delen av Jerusalem anses vara illegal av nästan hela resten av världen, inklusive USA, och alltså INTE bör ses som en del av Israel (se ex FN:s resolutioner 252 och 478 FN:s säkerhetsråds resolutioner 446, 452, 465, 471, 476 om illegala bosättningar).
Varför är det ingen som står upp och sätter press på Israel trots att dom anser det dom gör är fel?
USA bidrar med 5 miljarder dollar i hjälp till Israel varje år, vilket är nästan 5 ggr så mycket som man ger till hela Afrika under samma tidsrymd. (Som nummer två på listan kommer fö Egypten. Stor del av hjälpen är knuten till köp av ex krigsmateriel från USA d v s en indirekt sponsring av den egna krigsindustrin.)
Dagens Israel ligger på den plats där hundratals nu utplånade palestinska byar legat och Israelerna har bytt ut nästan alla geografiska namn för att dölja spåren efter dessa bosättningar.
Israel har brutit mot mängder av resolutioner som tagits i FN:s säkerhetsråd.
Trots att Israels högsta domstol förbjudit det förekommer fortfarande tortyr vid förhör av palestinska fångar.
Israeliska bosättningar på ockuperat område har ökat med över 70% efter undertecknandet av Osloavtalet helt i strid med vad som stipuleras där.
Om dom är ute efter fred varför bryter bryr dom sig inte om fredsavtalen dom ingått?
Så här i efterhand kan man undra hur man tänkte när man gjorde klartecken för en judisk stat mitt i Palestina.
Byar utplånades och folk kördes ifrån deras hem. Men det är svårt att göra ogjort nu.
Men hur kan omvärlden bara se på när Israel ockuperar västbanken och gaza. Gör livet till ett helvete för alla palestinier.
Bygger och fortsätter expandera bosättningar som är illegala enligt internationella domstolen i Haag och FN och dessutom bryter mot fredsavtal som ingåtts.
Västbanken och Gaza har varit ockuperade i mer än 30 år nu sedan 1967.
Nu är dom i full gång att bygga en hög betongmur för att ringa in västbanken, dessutom mestadels på Palestinskt territorium. Den är helt illegal enligt internationell lag och domstolen i Haag har dömt Israel att upphöra med bygget och riva ner det dom redan byggt. Men Israel kör på som vanligt. Utplånar byar och stjäl mark för att göra plats åt denna apartheid mur. Och omvärlden ser bara på!
När man varje dag måste gå igenom checkpoints och visa upp ID-handlingar och få alla sina grejer genomsökta och ibland kvarhållen i timmar utan anledning så känner man sig maktlös. Militärer som skyddar människor som kommer och kastar ut dig från ditt eget hus, spottar och kastar stenar efter dig. Du får varje dag veta att du är en värdelös hund som man kan sparka på bäst man vill. Det är inte så konstigt att människor blir frustrerade och desperata. Jag stödjer inte terrorangrepp eller självmordsbombningar men jag tycker inte att det är så konstigt att det händer. På nyheterna får man se palestinska ungdomar som kastar sten mot Israelisk militär som svarar med att skjuta skarpt. Man tänker att dom får skylla sig själva, men vem är det egentligen som attackerar vem? Enligt internationell lag har man all rätt att försvara sig mot ockupation, vilket är fallet i västbanken och gaza. Det är svårt att se ett slut på konflikten när Israel dagligen kränker mänskliga rättigheter och bryter mot internationell lag och ingånga fredsavtal. Det ser inte ens ut som att det är fred dom strävar efter..
Dom flesta svenska riksdagspartier erkänner konflikten och Israels övergrepp på sina hemsidor men det är ingen som står upp.
Jag önskar folk kunde vara mer rakryggade och ta ställning för fred och mänskliga rättigheter. Inte bara i Sverige utan i hela världen.
Vriden åt vänster
Jag har aldrig direkt varit något politisk aktiv tidigare. Innan jag gick med i ISM här i palestina så är väl det mest politiskt aktiva jag gjort varit att rösta i senaste riksdagsvalet och delta i en demonstration för skolnedskärningar under högstadiet.
Min snart 7,5 månader lång resa och min vistelse i palestina har dock fått mig att få nya perspektiv på tillvaron och livet.
Jag har alltid kännt att rasism och nazism är fel och jag känner att alla människor är lika mycket värda och alla har något gott att tillföra. Att resa är ett bra sätt att upptäcka att det egentligen inte är någon skillnad på folk och folk.
Om man dyker under alla kulturella och religiösa konstruktioner så är vi alla människor av kött och blod och vi härstammar alla ur samma källa.
Livet för mig handlar om att njuta av tillvaron här och nu. Flyta med i livets ström i uppgångar och nedgångar med vetskapen om att allt allting går över för eller senare och allt ordnar sig.
Jag ser allt för mycket hets över pengar och social status osv. Folk blir stressade och fyllda av ångest helt i onödan.
Efter att ha rest i västbanken och sett hur människor behandlar varandra blir man paff. Vad får man ut av att förtrycka och försöka utplåna ett helt folk?
Hur kan man på allvar tro att bara för att någon har lite annorlunda hudfärg eller annorlunda anisktsdrag så är dom hundar som man har rätt att behandla hur som helst.
"We are one people and one God"
Som jag ser det så kommer idéer som tex nazism, racism, zionism eller anti-semitism ifrån människans ego. Ifrån illusionen att vi alla är separerade ifrån varandra. Att det är skillnad på folk och folk och att man själv är mer värd än andra pga diverse materiella omständigheter.
Som jag ser det kommer sig kaptalism ur samma tankegångar. Att man har rätt att sko sig på andra för sin egen välgång. En avsaknad av medkänsla för sina medmänniskor.
Det är en mentalitet som manifesterar sig på många olika sätt och olika starkt.
Man ser den när människor tränger sig före i kön, stjäl ifrån andra, säger att den hemlöse eller arbetslöse får skylla sig själv eller använder sig av barnarbete för profit.
Det handlar som själviskhet och att roffa åt sig så mycket som möjligt.
Man bygger verkligheten kring pengar och makt istället för livet och mänskligheten,
I en verklighetsbild där alla är jämlikar, bröder och systrar så lämnas ingen utanför. Vi sprider glädje och kärlek mellan varandra. Alla har rätt till utbildning eller sjukvård osv oavsett kön, ålder eller ras. Det kommer sig från en medkänsla för sina medmänniskor, något som gror sig starkare med takt att man släpper fördommar och rädslor.
Tidigare var jag vilsen liberal/socialliberal men nu är jag betydligt mer åt vänster.
Och jag kommer att vara mycket mer aktiv än jag varit innan. Jag känner att jag vill förändra samhället och sättet vi ser på och förhåller oss till varandra.
the love of power, the world will know peace"
- Jimi Hendrix
Östra jerusalem
Då och då kommer det säkerhetsvakter förbi, ungefär en gång i timmen, som kollar runt om huset och sedan går han iväg. Detta är för att hålla säkerheten för bosättarna i granndörren.
I en utbyggnad av huset som familjen byggde till har det ju flyttat in bosättare.
Fadern i familjen blev sjuk och var tvungen att åka för läkarhjälp i Jordanien för ett tag. En dag under tiden dom var borta så ringde en av grannarna och berättade att bosättare flyttat in i deras hus.
Sedan dess har det bott bosättare där. Familjen stämde och bosättarna fick en vräkning på sig och var tvunga att flytta men det är ingen som uträttar vräkningsordern.
Vi sitter och väntar på att polisen ska komma hit och uträtta vräkningsordern på al-Khurd familjen.
Från början med så skulle den uträttas inom tre dagar men det har dragit ut på tiden och nu har det gått ungefär en månad.
Fallet fick mycket uppmärksamhet i media osv till en början så vi tror att dom väntat ut tiden lite för att folk ska "glömma" bort och att vi ska tröttna på att vaka vid huset så dom kan vräka familjen utan problem och allt för mycket media uppmärksamhet.
Skrev mer om bakgrunden till historien i mitt första inlägg ISM, Palestina.
Annars händer det inte så mycket här just nu. Vi sitter och kollar på dokumentärer och surfar på internet.
Frun kommer ut då och då med mat och frukt till oss. Det blir mycket tid till att fundera och reflektera över saker och ting.
Demonstration i Ni'lin
Idag under dagen har jag varit i en by som heter Ni'lin norr om Ramallah för att delta i en demonstration mot apartheidmuren.
Kom dit strax innan 15:00 och mötte upp ett par andra ISMare som håller till i Ni'lin och fyra stycken Israeliska aktivister.
Strax efter 15:00 så samlades det upp lite folk vid torget och vi började gå mot platsen där dom förbereder för muren.
Vi var ganska få människor, kanske bara runt 30 stycken, och halvvägs så stod Israeliska militären och blockerade vägen.
Vi delades upp och ett par av oss gick tillbaka och försökte ta en annan väg medan ungdomarna från byn drog sig tillbaka lite och började senare slunga stenar.
Vi kom aldrig fram till "byggarbetsplatsen" och det blev bara pannkaka av demonstrationen, tydligen brukar det vara mycket mer folk och det brukar bli mer av en march. Men den här gången hade dom tydligen inte gått ut med tid osv lika tydligt för att inte militären skulle få nys om det. Det slutade med att vi stod och kollade på när dom palestinska ungdomarna och israeliska militären slungade stenar respektiva tårgasgranater mot varandra. Senare lämnade militären platsen..
Tårgas på ingång.
Lite tråkigt att demonstrationen var så tam idag, tydligen brukar det vara som mest folk på torsdagar och fredagar.
Har dessutom fått smaka på tårgas för första gången idag. Satan vad det svider :)
Vad som händer i Ni'lin just nu är att israel håller på att bygga en mur för separera den palestinska byn ifrån den israelska bosättningen. Bosättarna har redan stulit cirka 80 procent av byinvånarna mark sedan 1982 för att ge plats åt bosättningen. Nu bygger dom ut sin apartheid mur för att kunna roffa åt sig ytterliggare mark full med olivträd som invånarna i Nil'in äger.
Den här bilden är tagen på platsen dom ska bygga deras så kallade security-fence.
Man kan se den illegala bosättningen med sina moderna hus och gräna trädgårdar och i dalen nedanför kan man se palestiniernas mark med deras olivrankor.
Den 9 juli 2004 beslutade sig den internationella domstolen i Haag för att Israel var tvugna att upphöra med uppförandet av sin separations barriär och att avveckla dom delar som redan hunnit byggas.
Trots detta så fortsätter byggandet än idag och tillåter israel att systematiskt stjäla mark och bevaka och hindra palestiniernas rörlighet.
Hittils har 405 kilometer uppförts och när den är klar kommer sträckan att vara 723 kilometer lång.
källa: http://www.btselem.org/english/Separation_Barrier/Statistics.asp
Tillbaka i jerusalem efter om och men.
Sitter återigen i östra jerusalem på uteplatsen utanför al-Khurd familjens hus i bostadsområdet sheik-jarrah.
Kom hit igårkväll tillsammans med en britt som jag träffade i Hebron och som skulle göra ISM träningen idag.
Men jag var lite orolig att jag inte skulle kunna hinna hit innan fredag kväll.
Senaste dagarna har varit lite hetsiga vissa stunder på grund av lite problem med Israeliska vaktsoldater.
Dom började bli lite misstänksamma efter att jag vistats i området i nästan en vecka.
Israeliska armén gillar inte människor med kamera, varken turister eller journalister, och specielt inte i dom känsliga områdena som tex Tel Rumeida där ISM lägenheten ligger.
I torsdags eftermiddag när jag, Pilar och Erik gick ut ur vårat hus så kom en soldat framrusandes mot Pilar efter vi hunnit gå kanske 2-3 meter.
Tydligen hade han sett Pilar stå och fotografera ifrån våran "takterass" och krävde att se hennes pass.
Hon visade upp passet och sitt visum men vägrade att lämna ifrån sig passet i rädsla för att hon inte skulle få tillbaka det.
Soldaten tog tag i henne och försökte ta passet med våld men lyckades inte och sa att han skulle ringa polisen, som aldrig dök upp. Vi gick in i lägenheten igen.
Nästa dag när vi är påväg hem mot lägenheten så blir vi stoppade av soldaterna i tel rumeida checkpointen för att vi liknade två personer som orsakat problem dagen innan.
Efter ett tag kommer samma soldat från gårdagen och pekade ut oss som problemmakarna. Dom tog våra pass och sa att dom hade ringt polisen som var påväg för att arrestera och deportera oss. När vi frågade vad som exakt var problemet eller vad vi gjort så vägrade dom svara. Efter nästan 3 timmar, ifrån 20:30 till 23:00, så stannade polisen till efter att åkt förbi ett antal gånger.
Då fick vi veta att soldaterna hävdade att jag och Pilar hade attackerat dom dagen innan.
Vi blev inte arresterade men var tvunga att följa med till polisstationen för att soldaterna skulle kunna göra en anmälan och vi kunna bli förhörda.
På polisstationen så ändrade soldaterna sin historia och sa att det bara var Pilar som hade attackerat soldaten och jag hade stått ivägen för soldaterna och förhindrat deras arbete. Vilket inte är sant eftersom jag stod bakom henne hela tiden. Vi fick vänta i ungefär en timma på att bli förhörda och sedan blev vi förhörda i ungefär en halvtimme var.
Det var nog ganska uppenbart för utredarna att soldaterna inte talade sanning för vi blev frisläppta nästan med en gång.
Klockan 1:30 kom vi hem till lägenhten igen, denna gången gick vi runt checkpointen för att undvika onödiga problem.
Ytterligare en dag efter så gick jag ensam igenom checkpointen påväg till marknaden för att handla lite innan jag skulle åka till jerusalem så blev jag stoppad och detained igen. Dom drog samma historia denna gången om att vi attackerat soldaterna men att dom nu hade bildbevis ifrån en övervakningskamera och att polisen var påväg för att hämta mig.
Men efter lite drygt en timme så släppte dom mig av någon anledning så jag kunde gå iväg.
Efter det så försökte vi undvika soldaterna så mycket som möjligt.
ISMs "takterass"
Tre små busungar.
Den vita lilla byggnaden i slutet av gatan är tel rumeida checkpointen.
Judaism och sionism
Tänkte skriva lite kort om palestiniernas vardag här i Hebron och belysa skillnaden mellan judaism och sionism.
Här är en bild som jag tagit på en affisch jag hittade.
Man kan tydligt se hur Israel fortsatt att ockupera Palestinska territorium och hur lite som faktiskt finns kvar av det gammal Palestina. Israel är det vita fältet och Palestina det gröna med Gaza-remsan i väster och västbanken i öster av landet.
*På första bilden ser man det område som blev reserverat för en Judisk stat av Förenta Nationerna 29 Juli 1947. 14 maj 1948 så utropades staten Israel utan definerade gränser och krig bröt ut mellan Israel och dom omkringg liggnade arabländerna.
*På andra bilden ser man hur mycket mer land Israel roffade åt sig än vad som "reserverats" av FN.
*På övriga bilder kan man se Israels fortsatta ockupation av palestinska territorium.
Hela västbanken och gaza-remsan är idag ockuperad av Israel.
Stora delar av västbanken består idag av illegala israeliska bosättningar och dom försöker hela tiden erövra mer och mer mark. Palestinska bönder och fåraherdar får hela tiden kämpa för att inte förlora sin mark till bosättarna.
De palestinier som lever i västbanken idag har ingen som helst rörelsefrihet eller rättigheter överhuvudtaget.
Om marken inte är ockuperad av bosättare så är den full utav Israelisk militär med checkpoints osv allt för att hålla koll på Palestinernas rörlighet. Tex för att promenera till den stora Moskén här i Hebron som ligger cirka en kilometer bort så måste jag passera sammanlagt 4 stycken checkpoints där jag måste visa upp ID och låta soldaterna gå igenom min väska. Vid 3 av dessa checkpoints måste jag gå igenom en metalldetektor.
Soldaterna kan när som helst utan anledning hålla kvar personer för att dom känner för det. Härom dagen var det en palestinsk tonåring som blev kvarhållen och var tvungen att stå mot en vägg med händerna över huvudet. Hans brott var att han haft en broschyr med en karta över det gammla palestina.
Samma kväll vid en annan checkpoint så var det en bosättare som gapade åt mig och en palestinsk man. Enligt bosättaren var palestiniern en hund och han skulle få ett vapen i sin hand så skulle han skjuta bosättaren med en gång. Det samma gällde tydligen mig.
Allt jag kunde säga honom var att jag älskar honom. Men det är lätt att tappa balansen på grund av alla rädslor och stress som finns här. Man känner sig maktlös och frustrerad när man ser hur palestinier blir behandlade av Israelisk militär och polis. Och även hur dom behandlar oss.
Samtidigt är det viktigt att göra skillnad på Israeliska människor och Israeliska staten. Jag vet att många av dom Israeliska soldaterna vet om innerst inne att det dom gör är fel, dom har dock inget att säga till om.
Det är också viktigt att göra skillnad på Judaism och Sionism. 
De människor som är bosättare och bygger illegala bosättningar och attackerar oskyldiga palestinier. Och Israeliska staten och militären som bygger en fem meter hög betongmur för att ringa in västbanken - som är illegal enligt internationella domstolen i Haag - trakasserar palestinska familjer dagligen, har satt i system att hindra deras rörelse mellan palestinska städer och områden och ignorerar ingånga fredsavtal och överenskommelser.
Dessa drivs av sionism. Vissa är politiska sionister vilka menar att judar är ett folkslag precis som svenskar, danskar och tyskar och har rätt till en egen stat, andra är religiösa sionister och hävdar att judarna har rätt till detta landet eftersom gud har lovat dom detta.
Dessa är religiösa fanatiker som rättfärdigar det dom gör med Guds ord. Det är dock viktigt att se skillnaden mellan sionism och judaism och hur paradoxalt nog sionismens verktyg att nå sitt mål går emot judaismens grundprinciper.
Jag klistrade in ett youtube-klipp som kan ge lite större inblick i sionismen och skillnaden mellan sionism och judaism:
Sionistiska bosättare drar hela tiden araber över en och samma kam. Dom får lära sig att hata Araber redan när dom är små, det är hatet och rädslan som håller sionismen igång.
För länge sedan levde muslimer och judar sida vid sida i dom här områdena och jag hoppas att det ska bli verklighet än en gång.
Människor måste våga släppa garden. Men hur visar man för en människa som är så hatisk, ilsk och rädd att han är kapabel att fysiskt skada eller mörda en annan människa att det inte är skillnad på folk och folk och att vi alla är av samma kött och blod?
10:e Augusti 2008
Bosättare kom och kastade sten på deras hus och stal 4 stycken av deras får. När militären kom till platsen så motade dom bort palestinierna som försökte ta tillbaka sina får istället för att göra något åt bosättarna.
Jarabi familjen har sitt hus bara några tio-tal meter ifrån en av dom illegala bosättningarna i Hebron och har varit utsatta för bosättarvåld under en lång tid. Dom äger land precis utanför huset som dom brukade odla på och valla sina får på men så fort dom sätter sin fot på marken nu för tiden så blir dom attackerade av bosättare som försöker ta över marken.
Den här bilden visar större delen av Jarabi familjens mark och man kan också se en gångväg som bosättarna byggt på deras mark för att förbinda en mindre bosättning till en annan större bosättning. I mitten av bilden kan man se ett slags träskjul som bosättarna byggt upp och menar är en synagoga.
Vi kom till platsen efter själva attacken ägt rum men familjen hade en videokamera som dom filmade in hela händelsen med och som vi såg i efterhand.
Efter vi vaknat i morse så gick vi till polisstationen för att Nidal skulle vara med och göra en anmälan tillsammans med tre stycken palestinska bönder vars får blivit attackerade av en bosättare som försökte köra över dom med bil.
Nidal lyckades filma händelsen med sin videokamera och skulle vara med som vittne.
Nidal hade redan varit där en gång innan för att göra anmälan men då hade han inte släppts in på polisstationen för att dom hade för mycket att göra och blev ombedd att komma tillbaka på söndag(idag) eftersom dom hade för mycket att göra och hade inte tid att ta emot en anmälan.
När vi kom till polisstationen idag så vägrade polisen att släppa in oss igen och sa att dom inte hade tid att ta emot anmälningar.
Efter ett tag kom TIPH (Temporary International Presence in Hebron) på platsen och efter det tog det inte lång tid tills vi släpptes in på polisstationen iallafall.
Väl där inne så blev det cirka 4 timmars väntan. Vi släpptes in runt 12:00 och runt 16:45 gick vi därifrån.
Vi var dom enda på polisstationen och det enda ärendet just då för utredaren. Dom gör allt för att göra saker och ting jobbigt och omständigt för palestinierna och dom var tvungna att argumentera för att få göra en anmälan på en attack som dom har både ögonvittnen och bildbevis på.
Efter polisstationen går vi för att äta mat. Vi var vrålhungriga vid det här laget.
Efter att vi ätit mat börjar vi gå hem mot våran lägenhet. När vi kommer till Bab Al-Zuwayi så ser vi hur israelisk border police och armén har spärrat av vägen till Tel Rumeida där vi bor och inga är tillåtna att passera. Flera som Palestinier är påväg hem från jobbet osv får vänta i flera timmar innan dom kan gå hem.
Dom tvingade alla att stänga igen sina affärer och lämna gatan. Allt för att bosättarna ifrån Tel Rumeida skulle kunna gå till en gammal grav och fira någon högtid.
Grejen är att detta är i det området av Hebron som kallas H1. Hebron är uppdelat i två delar, H1 och H2, och i området H1 så är det meningen att Palestinian Police Forces(PPF) ska ha kontrollen och Israelisk militär eller border police är inte tillåtna att tillträda området utan tillåtelse och eskort av PPF.
Denna typ av överträdelser görs av Israeliska armén hela tiden och dom områden som palestinska myndigheter ska ha under kontroll enligt fredsavtal som israel har ingått styrs ändå indirekt av Israelisk militär.
Här är ett klipp som vi filmade och lagt upp på youtube från kvällen
Israeliska militären ockuperar vårat hus
Vi befann oss i närheten Kiryat Arba, en illegal bosättning, där det tidigare under dagen hade kastats sten mot ett par palestinska män som gått på vägen. Detta var på fredag kväll vid sabbatens inbrott. Det mesta av bosättarevåldet brukar äga rum under sabbaten.
Vi började promenera hemmåt till Tel Rumeida där våran lägenhet ligger.
När vi kom till våra hus och upp på terassen för att gå in i lägenheten möts vi av dom tre soldaterna som hindrar oss från att gå in i lägenheten och skriker åt oss att vi ska lämna huset om vi inte vill bli arresterade.
Vi vägrar att gå och säger att vi bor här och har ingen annan stans att ta vägen osv. Efter cirka tio sekunder från att vi gått ut på terassen säger en av soldaterna att vi är under arrest medan han blockar utgången.
Anledningen säger dom är 'interference of military operation'. Under hela tiden så har dom sina gevär riktade mot oss.
Vid ett tillfälle så gjorde en av soldaterna mantelrörelse och senare riktade sitt gevär mot mitt huvud och sa att om jag inte går och sätter mig i hörnet så skulle han skjuta mig i huvudet. Vi ringde febrilt runt till advokater och vårat media kontor i ramallah för att berätta vad som händer.
Efter ett tag kommer deras befälhavare och viftar med ett papper på hebreiska och hävdar att området är avstängt eller liknande och att vi var tvungna att lämna byggnaden. Vi gick ut på gatan utanför och efter någon minut igen kommer samma befälhavare och säger att vi är tillåtna att gå in i våran lägenhet men vi får inte vistas ute på terassen.
Vi går upp till lägenheten och låser in oss. Efter ungefär en timma så lämnar soldaterna huset och det hela var över.
Det här är palestiniernas vardag här i Hebron. Israeliska militären skriver sina egna lagar och gör som dom vill.
Hittar på orsaker att arrestera oskyldiga människor och ockupera lägenheter eller hustak på obestämd tid.
Medan vi satt i lägenheten så ringde våra respektiva konsulat upp, vilka hade blivit kontaktade av vårat mediakontor, för att höra vad som hänt.
Någon ifrån svenska konsulatet skulle ringa upp mig imorgon för att höra vad som hänt och göra en rapport eller anmälan. Vi lyckades även filma hela händelsen med videokameran.
Hebron
Denna staden är väldigt speciel för det är den enda staden på västbanken där israeliska bosättare ockuperat hus och stadsdelar mitt i staden.
I gammla delarna av Hebron har bosättare ockuperat övervåningarna av husen medan Palestinierna har kvar sina affärer på undervåningen. Hebron brukade vara livlig stad full med små affärer och marknadsstånd, nu har ca 70% av affärsverksamheten slåtts igen. Många av affärsinnehavarna orkade inte med att stå emot bosättarnas och militärens trakasserier längre.
När man går igenom marknaden och gammla Hebron så kan man se hur man fäst upp stålgaller tvärs över gatan och spännt upp pressenningar för att skydda sig från bosättarna som kastar ner stenar, skräp, avfall och dylikt.
Den här bilden är tagen mitt i gammla Hebron och här kan man se delar av stålgallret och även skräp osv som kastats ner av bosättare. Om man utgår ifrån centrum av bilden och går snett nedåt till vänster kan man även se en Israelisk soldat som står och vaktar bosättarna.
Susya
Jag och två stycken andra ifrån ISM bodde med familjerna där och hjälpte till i det vardagliga livet tex med att gå med fåren.
Susya låg till en början med ungefär en kilometer ifrån där byn ligger nu. Men dom blev bortkörda därifrån i mitten av 80-talet. Samtidigt så hade en illegal bosättning börjat ta sig form på deras marker och dom var rädda att förlora all sin mark till bosättarna om dom inte stannade kvar. Några flyttade in till en större stad i närheten som heter Yatta medan dom flesta slog sig ner på sina marklotter omkring byn för att förhindra bosättare att ta över dom.
Dom har nekats byggnadslov av Israeliska myndigheter, som kontrollerar området (detta är dock fortfarande på västbanken), ända sedan dom flyttade dit vilket innebär att dom måste bo i tält.
Den här bilden är tagen mitt i 'tältbyn' där 3-4 familjer bor. Det finns inget rinnande vatten och dom har precis fått elektriskt ljus med hjälp av solfångare och en vindturbin som ett Israeliskt volontär projekt bistått med.
I bakgrunden till höger om solfångarna kan man skymta hustaken från en illegal bosättning med nybyggda fina hus och gröna trädgårdar.
Palestinierna i området är för det mesta fåraherdar och flera av dom har blivit attackerade när dom vallat sina får på sin mark i närheten av bosättningen och andra bosättar-gårdar i trakten.
Oftast kommer bosättarna till attack under deras shabbat när dom är lediga från jobb och skola osv och antagligen inte har något bättre för sig.
Yamal visade oss tidningsartiklar och berättade om när hans mamma blivit inlagd på sjukhus efter att blivit attackerad och misshandlad av fyra stycken bosättare med träpåkar. Detta är bara en av flera historier och tidningsartiklar och videofilmer som vi fick se i Susya.
Tuwani
Idag tidig morgon klockan 6 så gick jag och tre andra ifrån ISM upp och gjorde oss redo för att åka till en liten by som heter Tuwani där det skulle vara en demonstration.
(Översikt över byn tuwani)
Aldeles intill ligger det en illegal Israelisk bosättning kallad Ma'on. Den ligger mitt emellan dom två Palestinska byarna Tuba och Tuwani.
Varje dag måste barnen i Tuba ta sig till skolan som ligge i Tuwani, vilket innebär att går förbi den illegala bosättningen med radikala bosättare som kastar stenar och trakasserar barnen.
Det är meningen att barnen ska få eskort av Israelisk militär, vilka sällan dyker upp.
Aktionen som vi deltog i gick helt enkelt ut på att följa barnen och byinvånarna runt den illegala bosättningen til byn Tuba och sedan tillbaka till Tuwani. Men vi blev stoppade av Israelisk militär redan efter ett par tiotal meter som vägrade att släppa förbi oss.
Demonstrationståget vägrade att gå iväg och efter ett tag började militären försöka rycka tag och föra bort en palestinsk man som var någon slags byöverhuvud.
Men dom lyckades inte föra iväg honom på grund av alla runt omkring som höll tag i honom och vägrade släppa.
Senare lyckades dom arrestera en Israelisk fredsaktivist som dom förde iväg.
Senare tog dom också tillvara på en annan ur den Israeliska gruppen som hade filmat det hela men han släpptes en stund senare igen.
Hela grejen att dom arresterar människor ur fredliga demonstrationer är ju helt absurd. Palestinierna har verkligen inga som helst rättigheter.
När demonstrationen inte kom någon vart beslöt sig Palestinierna för att gå tillbaka och försöka på nytt om en liten stund.
Vi gick tillbaka till skolan i Tuwani där vi utgick ifrån från början och åt lite lunch och drack vatten och sedan gick vi upp mot kullen igen och vägen till Tuba. Men denna gången en annan väg som går närmare bosättningen.
Israelisk militär stoppade oss på nytt men efter ett tag så förhandlade dom äldre byinvånarna sig till så att dom skulle släppa förbi enbart barnen. Dom äldre och vi från internationella organisationer fick stanna kvar och se på hur barnen marscherade själva med eskort av en israelisk militärjeep och ett fem-tal soldater.
När dom kom i höjd med den illegala bosättningen kunde vi se hur det började springa bosättare mot vägen där barnen tågade. Bosättningen ligger till vänster strax utanför bilden. Dock så var det ingen som blev attackerad.
Marschen var väldigt framgångsrik och tog sig ända till Tuba och tillbaka och barnen verkade väldigt nöjda och glada när dom kom tillbaka. Vissa av barnen fick se sin grannby för första gången.
Efter marschen så åkte några tillbaka till Jerusalem och tre av oss tog oss vidare till en by som heter Susya.
Vi mötte upp en man från byn som tog oss till Susya med bil. Vi åkte över åkrar och kassa grusvägar och genom olivlunder eftersom den aslfalterade vägen enbart är till för bosättare och militärer.
ISM, Palestina
1/8 - 2008
Så på min backpacking-resa har jag nu landat i det heliga landet.....
Kom till Jerusalem för nästan 3 veckor sedan och utöver dom vanliga turistgrejerna som alla kyrkor osv och sevärdheter så var jag ett par rundor innanför "muren" på västbanken. Jag träffade en korean och en annan svensk som jag reste med och vi var i Ramallah, Jericho, Betlehem och Hebron.
Efter att jag varit där och sett vad som pågår, sett diskrimineringen mot palestinierna i och med "muren" och pratat med lokalbefolkningen så kände jag att jag inte ville lämna utan att hjälpt till eller bidragit med något på något sätt.
Specielt efter jag sett Hebron där invånarna spännt upp galler och presenningar för att skydda sig från bosättare som kastar ner stenar och sopor så blev det så tydligt för mig.
Jag kom i kontakt med International Solidarity Movement för första gången iom att jag läste om belägringen i byn Ni'lin där flera svenskar befann sig och var från organisationen ISM.
Efter att jag varit i Hebron tog jag kontakt med ISM och bestämde att jag skulle komma på en 2-dagars träning veckan därpå. Där gick vi igenom palestinska kulturen, hur man beter sig och klär sig osv, och juridiska saker som vad man har för rättigheter och vad israelisk militär och polis har för rättigheter gentemot dig. Vi gick även igenom Palestinas historia och säkerhetsgrejer som att alltid gå i grupp och hur man beter sig när militären attackerar med tårgas osv. Det var två intensiva dagar med mycket information.
Efter träningen i Ramallah åkte vi allihopa från träningen till ett hus i östra jerusalem som är vräkningshotat av israeliska militären.
Det är en palestinsk familj som bor här och har ägt huset sedan 1956. Dom flydde ifrån västra jerusalem 1948 när staten Israel utropades och flydde då till östra jerusalem som vid den tidpunkten låg i Jordanien. Jordanska regeringen byggde tillsammans med United Nations Refugee and Welfare Association (UNRWA) ett bostadsområde för 28 palestinska flyktingfamiljer där bla familjen al-Kurd flyttade in och har bott där sen dess.Nu påstår israeliska bosättare att marken som husen är byggda på tillhör dom och har med hjälp av israelisk domstol fått igenom en vräkningsorder. Som anledning har dom använt argument som att deras förfäder köpte marken för 150 år sedan eller att det ligger en helig eller religiös person begravd under huset.Så vad vi i ISM gör är att vara här och stödja familjen och hjälpa till att förhindra militären att vräka dom från deras hus helt enkelt. Det går att läsa mer HÄR på ISMs interationella hemsida.
Den här bilden är tagen på uteplatsen utanför entrén till huset. Till vänster kan man se entrédörren till huset och till höger kan man skymta madrasser där vi sover.
Just nu är vi 9 stycken från ISM som vakar vid huset dygnet runt och bor på uteplatsen framför huset. Jag ska försöka uppdatera den här bloggen så mycket som möjligt så ni kan följa mig och mina upplevelser här och få lite mer förståelse och inblick i vad som pågår här. Och kanske få en annan, lite mer balanserad och realistisk, bild utav konflikten och ockupationen.
Här kommer några länkar:
ISM Sweden
ISM International
